Den femte systern

Mårten Sandéns serie om Jannike Faltin har varit en hyllvärmare som jag tänkt att jag borde läsa i flera år. Den femte systern kom 2008 och blev då nominerad till Augustpriset i kategorin bästa svenska barn- och ungdomsbok. Huvudperson i den här boken, liksom i de två följande, är sextonåriga Jannike. Hon är vad man skulle kunna kalla en flicka på glid, men har när boken börjar fått en praktikplats på ett museum och börjar komma bort ifrån sitt tidigare liv som fosterhemsbarn och tonårsvärsting. Fast det är klart, vissa saker kan hon ändå inte komma bort ifrån. Det gäller till exempel de konstiga drömmarna, att hon ser saker som inte andra gör och det faktum att hon kan läsa andras tankar.

Jannikes liv vänds helt upp och ned när museet där hon jobbar blir attackerat av en ilsken vätte. Som en följd av detta kommer hon i kontakt med en väldigt mystisk avdelning inom polisen som tydligen hanterar övernaturliga fenomen och konstiga varelser. Till råga på allt vill de att hon skall börja jobba för dem, för de påstår sig veta att hon har speciella krafter och är utvald för en särdeles viktigt uppgift. Jannike har svårt att acceptera det här, vilket väl vem som helst i samma situation också skulle ha. Men när hennes chef på museet blir förtrollad inser hon att det inte finns någon väg tillbaka.

Den femte systern har en tematik som påminner en del om Buffy eller Engelsfors-böckerna, med en tonårsflicka som är utvald att rädda världen. Riktigt lika helgjuten som dem är dock inte den här boken, men det hindrar inte att det är trevlig läsning. Jannike är en person som är lätt att gilla och fungerar bra som huvudperson. Hon har en trasslig bakgrund och är ganska aggressiv och kantig, men samtidigt en smart tjej som hittar bra lösningar i svåra situationer. Letar man efter böcker med tuffa kvinnliga huvudpersoner är det här ett bra val.

Även om det är riktigt hemska saker på gång i boken lyckas dock inte Mårten Sandén skapa samma gripande stämning som i till exempel Cirkeln. Handlingen blir litet för komplicerad för att man riktigt skall orka engagera sig i alla detaljer. Det hindrar ändå inte att Den femte systern är en underhållande bok med en del för genren litet originella inslag. Vad sägs om en justitieminister med en demon i handväskan eller en adlig jätte som älskar bridgeblandning?